Äventyr

För oss är de viktigt att ha saker inplanerade,  kanske för att klara vardagen med ett liv på kontor. Men oxå för att ha något att se fram emot och planera inför, träna inför och längta till.

Efter Kilimanjaro har vi funderat rätt mycket på nästa stora grej och ideer till de finns det… men vi har kommit fram till att det måste bli 2018. Vi måste mata spargrisen och smöra åt oss tid hos våra familjer.

Men det är ju jättelänge till 2018,  2017 då,  vad ska vi göra då? Så förutom att vi har nån skidtur med tältnätter i vinter och fjällfest i vår osv inplanerat så har vi nu kommit på att vi ska göra en jämtländsk 7-summit. (Så kan man väl få kalla det, det låter ju lite roligt iallafall). Och precis som de låter så ska vi upp på jämtlands 7 högsta toppar. Sen hur vi utformar de mer exakt har vi inte bestämt än med de blir i sommar iallafall. 

Här är en bild för några år sedan på väg upp till just Storsola, vi håller på och ska se ner i glaciären så bra som möjligt utan att ramla ner tror jag. 

I våran jämtlands 7-summit blir det då:

Helags 1796 m.öh

Storsola / Templet 1728 m.öh

Norra Helagsstöten 1704 m.öh

Lillsylen 1702 m.öh

Predikstolen 1682 m.öh

Skantztjanke 1634 m.öh 

Stora Härjångsstöten 1626 m.öh 

/♡ 


Fjällvandring på natten

Själva toppattacken när vi ska upp på Kilimanjaro kommer att göras på natten. Därför tänkte vi som sagt gå en fjälltur på just natten och för att få varierad terräng valde vi att gå den här första nattpromenaden i fjällen.
Vi såg på väderprognosen att de skulle bli regn,  ihållande regn precis hela kvällen och natten,  bra tänkte vi,  klarar vi en natt i regn så klarar vi en natt utan regn.

Synd bara att alla moln hindrade oss från att uppleva en vacker soluppgång.

Det gick iallafall bra,  vi gick från Storulvån och första stopp blev spåjme vindskydd. Sen fortsatte vi ner till Enan, där valde vi att inte gå upp de sista 3km till storulvån för att bara vända och gå samma 3km ner igen då fjällstationen ändå inte öppnat än.
Vi blev lite paff och först lite rädda när vi helt plötsligt lite innan Enan mötte en karl som kom och gick, klockan tolv på natten… Han började berätta om en tidig morgon för något år sen när han hade mött två vargar i området. Inte snällt sagt av honom.

Vid Enan vek vi av mot Blåhammaren. Efter en stunds vandring,  dyngsura, hungriga och rätt trötta,  lite smått yra och nästan vingliga började vi se vargar…. överallt. Varje större sten såg ut som en varg eller björn i dimman. Vi längtade verkligen efter vindskyddet vid Enkälen,  när vi såg en skylt att vi hade 3km kvar kändes det skitlångt helt enkelt.
Men fram kom vi så klart,  de var den tuffaste biten under hela natten,  de sista km fram till Enkälen då var klockan mellan 01.30 och 02.30 ungefär, de blev vår vargtimme.

När vi stormade in i vindskyddet vid Enkälen, låg det två stackare och sov där… dom hade helt enkelt flyttat in.
Vi kunde tyvärr inte ta så mycket hänsyn till det,  vi var blöta in på underkläderna och var tvungna att byta om och fylla på med energi. Vi viskade så klart och provade störa så lite som möjligt.

Därefter valde vi att gå via Ulvåtjärn ner till Storulvån istället för via Blåhammaren. Detta pga regnet delvis, även pga att klockan ändå började bli lite morgon och vi hade gått sen halv åtta på kvällen.
Från Ulvåtjärn och ner till Storulvån kom det rätt lite regn och blåste inte heller så mycket.
Vi hade en otroligt bra natt, en fin natt.
Insåg att vi ska köpa sulor till skorna och impregnera våra jackor, tack regnet för den insikten.

En nackdel med regnet var att vi åt för lite. Allt var blött, handskarna gick att krama ur så tog vi av dom fick vi kämpa för att få i blöta händer i dom igen vilket resulterade i att vi bara fyllde på med energi vid spåjme och enkälens vindskydd,  vi skulle nog behövt lite mer.

Men trots de så är vi glada, nöjda, lyckliga och stärkta av den här natten.
Vi gört igen ?

image

image

image

image

image

Blev inte så många kort tagna heller som ni förstår, men några fick vi till.

/♡